Styrka och svaghet
Det är konstigt att man kan känna sig så stark och säker över något ena stunden för att sedan falla ihop i soffan och bara känna att, fan också jag kanske inte var sådär stark somn jag ändå trodde. Eller jag menar jag vet var jag står och känner men vissa stunder faller man tillbaks till det som var. Vissa saker gör oss påminda om sådant man valt att glömma för att gå vidare.
Jag vet ju vad jag egentligen känner och tycker men dessa stunder får mig att minnas saker som jag annars inte tänker på. De för mig tillbaka till den jag var för ett år sedan. Någon jag verkligen inte vill vara.
Jag uppskattar ändå desa stunder något oerhört. För även om de är jobbigt en stund mår jag bra efteråt. Ja jag mår ju faktiskt bra under de stunder jag träffar de personer eller är på de platser som får mig att känna på detta sätt. Jo visst är det värt att tvivla en stund på sig själv om man mår bra av att göra det som utlöser det.
Det är en bit av det förflutna men ibland måste man ju hälsa på det förflutna för att kunna roppa hej till det nya.
Ja ibland måste man låta tårarna rinna för att kunna torka dem och känna att jag faktiskt klarar av detta. Att jag är starkare än så och en dag är det min dag.
(ledsen för ett rörigt inlägg)
Kramar
Erica♥
Kommentarer
Trackback
