ovisshet och ångest
I morgon är det sista dagen på jobbet för denna vecka för sen blir det Paris :). Det jobbiga med att resa bort är att packa. Jag får verkligen ångest. Jag hatar det! Vad ska man packa med sig liksom? Hur ska jag kunna veta vad jag vill ha på mig i 4 dagar framåt? vet ju inte ens vad jag ska ha på mig om 5 minuter:P.
Har ingen aning om hur jag ska jobba nästa vecka, om jag ska jobba.Får se vad Försäkringskassan säger om Rolands Arbetstider. Är nämligen ingen Idé för mig att bara jobba halva dagar. Inget kul att leva i ovisshet. Men förhoppningsvas får jag veta det imorgon :).
Nu ska jag väl ta och packa den där nedrans väskan och sen sova då :p.
Massvis av kramar
Erica
Underbara söndag!
Denna söndag spenderades med mina otroligt fina vänner Kattis och Matte och deras lilla son Filip. Började med att pyssla lite och packa ner deras hem för att de imorgon ska flytta. Detta är ju inte det enklaste när Filip bara är 3 veckor så är glad att kunna hjälpa till så mycket jag kan. Matte sminkade mig väldigt vacker också :P.
Denna fina bild la han upp på fäjan ;). Han var mycket nöjd över resultatet :P
Vid sju kom några vänner till dem ner ifrån Stockholm för att hälsa på Filip och äta gott. Så vi gick till Athena och åt och hade en trevlig stund även om Filip inte hade det lika skoj så att jag och Kattis fick turas om att äta:P. Sen gick vi hem till dem och satte oss i flytt kaoset och pratade en stund innan de körde hem mig så att de kunde byta bil med min mamma som har dragkrok på sin ;). Imorgon blir det att åka in till dem direkt efter jobbet för att hjälpa till med flytten :).
Skulle lägga in bilder men kan inte hitta sladden :P. Haha.
Hoppas din söndag var lika bra <3
Massvis av kramar
Erica
Här står jag!
Står mitt i en backe och tittar upp, det är ganska långt upp dit till toppen. Många hinder att ta sig runt, igenom och över men jag biter ihop och fortsätter att gå och klättra. Varje steg känns som en mil men jag fortsätter att gå och klättra för varje steg gör mig starkare. Finner kraft genom att titta ner. Att se på den otroligt långa väg jag redan gått, de svåra hinder jag tagit mig runt, igenom och över. Det påminner mig om vem jag var där nere när jag började min vandring och den jag är idag. Jag är stolt över mig själv där jag står och beundrar stigen jag gått. Tittar upp mot backen igen. Jag ser ljuset där uppe nu och det ser inte så brant ut längre. Snart kanske jag är där på toppen. Visst finns det risk för att jag ramlar ner igen och får sår i fallet men då får jag borsta av mina knän och klättra upp igen. För jag tänker inte låta mig själv vara allra längst där nere för lång stund igen. Det är hindren på vägen som gör oss till de vi är.
När jag skrev detta kom jag och tänka på den här låten. Det är så sant det hon sjunger♥
Massvis av kramar
Erica
pirr i bröstet, sug i magen och lätt illamående...
... det är det som kallas oro. En liten klump i magen som dansar omkring. Haft en nervös känsla i kroppen hela kvällen och antar att det är lite resfeber. Men det där nervösa pirret blev blev nyss en orolig klump i bröstet ist. Utan någon större anledning egentligen.
Glad att du försöker se det med nya ögon, nu är det bara att se vad som händer och fötter :)
Massvis av kramar
Erica
Smärta och glädje
Jag har väldigt länge som ni märkt inte kännt någon insperation till att blogga. Har inte kännt att det varit någon mening med det men har ett tag nu kännt att jag börjat sakna det så slänger in ett inlägg och får se om det blir början på ett aktivt bloggande eller bara ett lite då och då.
Det har i alla fall hänt en hel del den senaste tiden så som ett sommarjobb som börjat och slutat och ett nybörjat lärarvick som jag trivs otroligt bra med. Tror dock att jag skulle trivas ännu bättre om jag inte visste att han som jag jobbar för inte var rätt så alvarligt sjuk även om jag vet att han mår bra. Mellan alla jobb har jag faktiskt inte hunnit med så mycket :(. Men har nu börjat få ett liv igen :P.
Om några veckor åker jag och de underbara tjejerna Ella och Mysan till vackra Paris. Ska bli så underbart så ni anar inte. Få lämna stan ett tag om så bara för ett poar dagar.
Har under de senaste dagarna fått bekräfftat för mig om och om igen vilka otroligt underbara vänner jag har. Fattar inte hur jagskulle tstå ut med livet utan er. Ni ställer upp i vått och torrt oavsett vad. Ni är guld världa! Älskar er♥
Det har i alla fall hänt en hel del den senaste tiden så som ett sommarjobb som börjat och slutat och ett nybörjat lärarvick som jag trivs otroligt bra med. Tror dock att jag skulle trivas ännu bättre om jag inte visste att han som jag jobbar för inte var rätt så alvarligt sjuk även om jag vet att han mår bra. Mellan alla jobb har jag faktiskt inte hunnit med så mycket :(. Men har nu börjat få ett liv igen :P.
Om några veckor åker jag och de underbara tjejerna Ella och Mysan till vackra Paris. Ska bli så underbart så ni anar inte. Få lämna stan ett tag om så bara för ett poar dagar.
Har under de senaste dagarna fått bekräfftat för mig om och om igen vilka otroligt underbara vänner jag har. Fattar inte hur jagskulle tstå ut med livet utan er. Ni ställer upp i vått och torrt oavsett vad. Ni är guld världa! Älskar er♥
